Du kanske tycker att politik är osexigt? Eller så är du en av de många svenskar som tycker att politik är något man inte talar om och skulle hellre berätta att du har varit otrogen än att du röstar på Folkpartiet?
Jag tillhör ingendera grupp. Jag brinner. Brinner för att alla ska med. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag avstår så gärna en del, eller kanske till och med merparten, av mina förmåner om det på något sätt gynnar andra som har det sämre ställt.
Högervridna brukar säga att valfrihet och eget ansvar är vackert och eftersträvansvärt. Jag håller med. Helt och fullt. Men vad är denna valfrihet egentligen värd när vi inte har samma förutsättningar för att välja? De finns så många som inte ens vet att de kan välja, som inte vågar eller orkar välja, som inte vet hur man väljer, som inte kan se fördelarna med att välja. Och jag frågar mig: Varför är det framför allt de som redan har det bra som också värnar om valfrihet?
Jo, därför att mycket alltid vill ha mer: Pappas egna företag går bra, men det skulle kunna gå så mycket bättre om han inte behövde betala så mycket skatt. Stackars lilla pappa. Han som har jobbat sig upp till toppen alldeles själv, från ingenting. Han förtjänar så mycket mer. Pappa förtjänar faktiskt en H-båt till.
Suck. Jag säger då det.
Ibland vet jag varken ut eller in, men jag vet med säkerhet att jag aldrig kommer att kunna ta ett parti på allvar som inte inser att segregation och påföljande utanförskap är ett av de mest oroväckande samhälleliga problem vi har idag.
DN har till viss del förstått det. SVT likaså. ScanDahl sjunger om det i låten Segregation: "You can't deny the segregation".
Nu är det politikernas tur. Och din.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Att ty sig till varandra är både logiskt och naturligt för invandrare från kulturer och folktyper som avviker från svensk norm. Dessvärre för dem är den svenska genomsnittskvaliteten på gener och moral hög: Nordafrikanska och västasiatiska invandrare kommer utanför som individer, eftersom de inte konkurrerar effektivt språkligt och socialt mot de vita. Frustrationen och hatet byggs upp inom dem i deras segregation.
Men inte är det Svenssons fel, utan snarare är felet den ekonomiska elitens - med den lydiga politiska verkställande eliten som tjänare. Det är denna elit som offrar människornas väl för sin egen finansiella tillväxts skull: Invandrarna jagas hit av elitens imperialistiska krig för att bli billig arbetskraft här, så att produktion och konsumtion kan snurra lika hysteriskt som de rika äcklen har gjort sig vana med.
Det etniska och avundsjuksrelaterade våld som uppstår naturligt i bottenskrapet av invandrarna, både mot etniska svenskar och inbördes, ignoreras av de som styr - och bortförklaras av både högern och vänstern. Det politiska och kulturella svenska etablissemanget har drabbats av ett intellektuellt och moraliskt haveri orsakat av den globala elitens massmediala skrämselpropaganda mot traditionella värderingar, raslojalitet och Guds Ordning.
Post a Comment