En hyllning till Ann-Charlotte

Det här är en liten hyllning till en fantastisk människa som inte längre ville leva. En eldsjäl som inte orkade brinna och slocknade. Helt plötsligt. För bara några dagar sedan.

Jag kände Ann-Charlotte genom Lisa som jag var ledsagare åt i många år. Lisa dansade i Ann-Charlottes dansgrupp för unga, utvecklingsstörda vuxna - "På egna ben" - och jag följde med som stöd. Var med på ett hörn ibland. Jag beundrade Ann-Charlotte för hennes förmåga att verkligen se individerna i gruppen. Hon såg förbi deras handikapp. Såg deras personligheter. Deras talang. Möjliggjorde fantastiska dansföreställningar på Nalen, Fylkingen, och Kulturhuset.

Nu blir det kanske inga fler föreställningar. Ingen är ju som Ann-Charlotte.

Nej, det blir aldrig samma sak igen.

Annette dansar som om det vore 2009

Via Klaras blogg hittade jag till sångerskan CILIHILIs (Cecilia Nordlund) nya musikvideo i vilken den underbara - men stundtals ack så enerverande - journalisten Annette Kullenberg svänger sina lurviga såsom det anstår en 70-årig kvinna med klass. Lite Viking Line över det hela. Hade varit roligare att se Annette dansa i normalt tempo, tycker jag. Huvudsaken är dock att man ser hur mycket hon njuter och det gör man.

Låter är dessutom väldigt kätschy så mig går det ingen nöd på.

Hon dansade en sommar

Här står jag och min älskade och dansar. Helt spontant. I ett fönster i Villahermosa. Vi har roligt han och jag.

Och så älskar vi varandra. Sådär fantastiskt mycket.

Det hänger ihop.

Tillbakablick

Foto: Balettakademien

Hörrni, var det ändå inte bättre förr?

#94: You've seen it before - diskofeelinki