Det är skorna jag minns

Foto: Acne Jeans

Så, vi såg Robyn igår. Vi och några hundra till på mysiga The Paradise Lounge. Trevligt med små, intima konserter, men just den här konserten var tyäarr inte mer än en snabbt avklarad, opersonlig skivreleasespelning. Att Robyn dessutom sjöng samma låt två gånger (Be Mine) är nästan oförlåtligt. Har aldrig varit med om något liknande.

Det jag minns allra tydligast från konserten är skorna. Robyn hade nämligen de nya "it"-dojorna från Acne Jeans på sig. Fast svarta. De är fina, men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det är lite sjukvård över dem.

Benförlängare liksom.

Password, password, password

Just so you know, Tom and I have so much fun together. We make normal, everyday, sometimes even tragic things hilarious.

Here's one example. A couple of days ago, we realized that we have a complete nutzo living underneath us; a guy who keeps repeating the same word over and over again. We are not sure, but we think the word is "password". So, basically, we think this guy at some point probably failed to log into a website and kept trying over and over again, for months and months, until he went completely, yeah you get it, nutz and has been repeating the word password ever since.

Quite annoying, really.

So, last night Tom asked me to follow him down to the laundry room, which happens to be next to the password guy's apartment. Tom also asked me to undress. He had a plan, you see. A very smart one. He imagined that seeing me naked would cause the password guy to swallow his own tongue, and that, if anything, would most likely keep him quiet.

Aren't we a lovely couple, say? And isn't Tom a smart guy? Needless to say, I didn't follow Tom downstairs. And needless to say, as far as we know, the password guy is still mumbling his mantra downstairs.

I did, however, take my clothes off. In front of Tom. He swallowed his tongue as soon as he saw me desnuda.

It has been kind of hard to discern what he is saying ever since.

I am not sure, but I think he is trying to say "password".

Mina drömmars stad

Foto: DN/Katrin Nilsson

Vet inte varför det just nu känns som att allt roligt händer i Stockholm. Mitt älskade Stockholm. Säkerligen sa att jag saknar det jag för tillfallet inte har. Sitter for jämnan och läser nya På Stan. Så fin den är nuförtiden.

Om jag vore i Stockholm just idag skulle jag gå på stumfilmsworkshop i Kulturhuset, en del av den europeiska filmfestivalen Strangerfestivalen med unga filmskapare i fokus.

Livets små under

Har ingen erfarenhet av att föda barn. Ända känns det som att jag numera vet precis hur det känns. Det har jag Barnmorskorna att tacka för. Eller nåt.

Faktum är att jag är mitt i en förlossning själv. Just nu. Det är fruktansvärt, nästintill obeskrivligt, jobbigt. Dessutom gör det så förbaskat ont. Alla barnmorskor tjatar pa mig att det inte är långt kvar nu. Jag är öppen över tio centimeter och behöver bara krysta på. A, hej och hå. Igen. Å, hej och hå. Och igen. A, hej och håååå! Men jag vill inte. Jag ar så trött och det gör sa ont. Jag ger upp. Babisen far stanna i magen. I nio månader till eller så. Hon verkar ända trivas så bra där inne.

Varfor måste exjobb ha så stora huvuden?

Jag, en visionär

Äntligen har jag hittat konkreta bevis för att jag valde rätt i livet. Klicka på bilden så ser ni själva. Medieteknik 300 hp står det. Det är precis den utbildning jag valde för sju år sedan. Och när jag tänker efter är det ju precis det jag fortfarande gör.

Om du vill, gör testet här.

The elevator is coming to get you

This is exactly the kind of stories elevator-fearing people like myself love to hear about.

Alternativ kärlek

Åh, jag vill så gärna gå. Börjar misstänka att Street är den ultimata platsen på jorden. Så gulligt genialt.

Trygg med tryck

Sitter på flyget över evigheten. Sovmasken på. Tänker på dig. Hur väl du känner mig. Ingen annan än du vet mig. Kan mig. Läser mig.

Jag tänker att ingen annan än du vet att jag blir trygg av tryck. Försiktigt låter du hela din kroppstyngd vila mot mig och väntar tills jag har somnat. Lättad, med ett leende på läpparna.

Jag tänker på dig och börjar gråta. Stilla men envisa tårar av lycka bakom masken. En och annan tår tränger sig ut. Kinderna blir våta; halsen. Och jag tänker för mig själv att om någon frågar ska jag berätta för dem om dig.

Om fantastiska lilla du.

My mistress and yours

Image: Fantastic Fiction

I recently bought Jeffrey Eugenides' latest book and literally can't take my hands off it. I stroke it gently, back and forth. Back and forth. So beautiful. Perfect. My precious. My dear precious.

Best so far: Harold Brodkey's "Innocence". Sexual devotion portrayed with perfection.