Min fästmö är tankeläsare

Paulina säger att vi tänker så lika; att våra hjärnor är sammanvirade på något sätt. Hennes hjärna är dock något mer snabbtänkt än min - när jag berättar om något jag observerat så säger hon "10 sekunder!" (i bästa fall) eller "30 minuter!" (i ett sämre fall). Tidsintervallet anger alltså hur pass långt tidigare som Paulina tänkte samma tanke som jag nyss fick. Notera att hon inte behöver säga "10 sekunder innan!" - det är alltså underförstått att hon fick tanken före mig.

Jag tycker det är fusk. Jag tycker det inte gills om man inte berättar vad man tänkte, när man tänkte det. Annars kan man ju börja lägga beslag på varje klokare tanke i efterhand. Man kan läsa Nobelprisvinnarlitteratur och sen stänga pärmen med ett belåtet "2 år!". Det känns fel.

Sam-arg-bete

Tom och jag bråkar sällan. Nästan aldrig. Inte på riktigt i alla fall. Jag biter ihop eller blir apatisk och Tom blir bara arg på svenska: 'Nu förstår jag inte vad du gör, Paulina. Jag blir nästan förargad', säger han och försöker se ilsken ut. Men han är bara gullig. Söt. Aldrig några tallrikar eller stolar som flyger. Aldrig svordomar eller slag. Men ändå passionerat försoningssex och tur är väl det.

Ibland stöter vi dock på objekt eller miljöer med dålig karma - så fort vi rör vid det ryker vi ihop. Så var det med turistbyrån i Cres, och nu festprogrammet till bröllopet. Plötsligt kan vi inte samarbeta längre. Inte ens prata om det. Det är ett glödhett ämne som vi nu har lärt oss att undvika helt.

Litet papper välter allt för ofta stora lass.

Ilska

Jag hoppas ingen såg mig cykla i morse. Med Allsång-på-Skansen-regncapen i plast hängade kring halsen (knapparna hade lossnat) fick jag plötsligt ett anfall; en våg av oändlig ilska över skitväder och människofientliga finländare sköljde plötsligt över mig. Känslorna var så starka att jag var tvungen att vråla högt. Ett innerligt och avgrundsdjupt vrål. Som en liderlig sjöko ungefär.

Efteråt trampade jag hårdare än vanligt tills all ilska omvandlats till rörelseenergi. Nu sitter jag på jobbet och kippar efter andan.

Om jag ändå vore liderlig.

Swedish cookie monster

Enligt tv4:s hemsida har Leila bakat 'muffins i mängder'. Jag vill också. Men framför vill jag se ut och vara som Leila.

Fisiga Lisa

Jag borde inte berätta sådant här, för det kan användas emot mig, men det är så att jag fiser väldigt mycket. Det går i släkten (på den finska sidan), så jag är inte ensam, men jag lider av det. Mest av allt är jag dock förvånad över hur lätt jag kommer undan. Som igår på hot-yoga-träningen. Jag gick konstant och väntade på att min granne skulle få ett nervöst sammanbrott och skrika:

- 'Fy sjutton kanelsnäckor va du är äcklig! Du fes i mitt ansikte under hela yoga-passet och så nu i omklädningsrummet och duschen också. Nu får det fanimej vara nog!"

Men det hände aldrig. Det är oftast bara Tom som vågar konfrontera mig:

- 'Har du gjort det där dumma nu igen?', frågar han med halväcklad min, trots att han redan vet svaret. (Mig veterligen är jag den enda som fiser i offentliga rum. )

- 'Ja', svarar jag med nästan lika äcklad min, 'men jag kan inte rå för det. Det är ett medicinskt problem. Gå några steg före mig så luktar det inte.'

Och så fortsätter vi vår promenad - Tom ett tiotal steg framför mig.

Vet inte riktigt vad jag ska göra åt detta problem. En kortsiktig åtgärd blir dock att lära sig hur fislukt sprider sig så att jag inte gör misstaget att rekommendera Tom-går-10-steg-före-principen även i rulltrappan igen.

För som ni säkert redan vet stiger varm luft inte neråt utan nästan rakt uppåt.

Rasist javisst?

Det finns ett test som sägs kunna testa våra innersta tankar om andra raser och då särskilt vad vita och svarta flickor tycker om vita och svarta. Testet kallas inofficiellt för 'The black and white doll test' och går kort ut på att vita och färgade flickor får välja den docka de föredrar - den vita eller färgade. Testet genomfördes och publicerades första gången någon gång på 40-talet och genomfördes igen av en amerikansk gymnasiestudent 2005. Resultatet visar tyvärr att väldigt lite har förändrats under de senaste 60 åren - 15 av 21 barn föredrog den vita dockan.

Själv måste jag tyvärr erkänna att jag är smygrasist. Hur många gånger har jag inte nedvärderat människor från andra kulturer? Det hände senast idag när jag fick reda på att ännu ett flygplan har kraschat i brasilianska Sao Paolo. Flygrädd som jag är tröstar jag mig med att 'Äsch, de där människorna har säkert inte ens kunskap om hur man flyger ett plan."

Må den som aldrig tänkt en liknande tanke kasta första stenen.

Att göra en Tom

Jag debuterar härmed på Urban Fruit Fly med en fundering kring begreppet "Att göra en [infoga namn här]".

Jag har en kompis vars beteende har gett upphov till begreppet "Att göra en Martin":

Att göra en Martin -verb
att hamna i omöjliga situationer, som en följd av obegriplig otur och/eller katastrofal klantighet

Martin har till exempel lyckats tappa sitt pass i den lilla glipa som bildas mellan flygplanet och påstigningstunneln, stoppa viktiga (och hemliga) avtal i pappersåtervinningen samt självklart vanliga småkatastrofer såsom bli av med flertalet mobiltelefoner osv.

En annan kompis är inspiration till följande begrepp:

Att göra en Tobias -verb
att tillskansa sig en onödig pryl med begränsade monetära medel, vilket kompenseras med obegränsade ansträngningar

Tobias fick nyss en PlayStation 3 för under tusenlappen genom att strategi-lotta på sajten www.zebido.se. Tidigare har han fyndat bland datorspel och hemelektronik genom att sniffa reda på rabatterbjudanden och sedan kryssa med sin Volvo mellan storbutiker i exotiska för-förorter.

Jag undrar vad folk förknippar med "Att göra en Tom"?

Har du gett upphov till ett begrepp? Skulle du vilja?


Tom.

Hardcore superstar

Keith Richards och Pete Doherty kan kasta sig i sjön. Att ligga inomhus och sova den enda soliga dagen på året - det är hardcore.

Aldrig som förr

Läste just min gamla blogg och inser att jag var mycket roligare på den tiden - när jag fortfarande trodde att kärlek var en gåta som det fanns ett svar på och ville dela med mig av mina tankar och frågor. Jag ville att hela världen skulle hjälpa mig att lösa mina kärleksproblem men så kom du och löste dem allihop över en oväntat romantisk tallrik chokladmousse.

Så det kan gå.

Tillbaka till framtiden

Jag brukar skicka små hälsningar till mig själv ibland. Hälsningar till mig själv i framtiden. Jag tänker till exempel på när jag om två veckor kommer att sitta i ett Finnairplan på väg hem till Stockholm igen. Jag tänker: 'När du sitter där i planet, tänk då på att du för två veckor sedan tänkte på just denna stund. Nu är du här. Tänk vad tiden går.'

Kanske låter det banalt men det häftiga är att det fungerar varje gång. Det kan gälla en timme, en dag, en månad, ett år - det fungerar ändå. Just där och då, hur förvirrad jag än är för tillfället, trillar den där lilla, oskyldiga hälsningen ner i mitt medvetande och på något konstigt sätt knyts framtid, nutid och framtid ihop. Kanske upphör de till och med att existera ett tag.

Nu tänker jag: 'Paulina, när du om om drygt tre veckor står vid gästhem Lugn & Ro och får frågan 'Tager DU, Lisa Paulina Modlitba, denne Tom Fredrik Söderlund till din äkte make att älska honom i nöd och lust tills döden skiljer er åt?', tänk då på när du satt där på jobbet, uttråkad och omotiverad och baddade finnar med Alsollösning och bet av alla naglar som inte redan var avbitna. Tänk då på att allt, precis allt var värt det.'

Loranga, Masarin & Blomgirlang

Ni märker kanske att mina inlägg kretsar mycket kring dekorationer just nu. Det finns en förklaring. Jag vet inte hur jag ska dekorera våra (eventuellt fula) partytält inför bröllopet. Ergo: Tar tacksamt emot tips.

Här är min favorit denna vecka. Enkla (och billiga!) blomgirlanger skapade av art[e]fact med Catarina Larssons girlanger som förebild, antar jag.

Vogue - strike a pose

En rolig idé som jag nog kommer att försöka tillämpa på Åland om tre veckor är hemgjord fotovägg. Färgglatt tyg, några pinnar eller tråd, en kamera och ett gäng exibisionistiska vänner - sen är det bara att tuta och köra.

Håll till godo, Bodo

Anders, dear, grattis (ja, jag vet att jag tjatar men du är min enda vän). Du har fått mig att bli helt såld på lampor. Nästa projekt blir denna lampa. Originalet designat av Bodo Sperlein.

Saker jag vill ha ogjorda

Här sitter jag en onsdagseftermiddag och ångrar att jag just stoppat i mig två chokladbitar. Jag ångrar att jag tog cykeln till jobbet och så ångrar jag att jag klämde finnen på hakan häromdagen. Men mest av allt ångrar jag att jag lyssnade på Mark Levengoods sommarprat på P1. Nu kommer ingenting någonsin att kännas lika makalöst bra igen och livet kommer aldrig mer att bli detsamma.

French Bull

Today, I stumbled upon this wonderfully playful and joyful tableware series called French Bull. Again, very high cuteness factor and we like it.

Pussy-rug

Har också kommit på att man nog kan använda musmattor till annat än de är tänkta att användas för. Festdukning till exempel. Men hur i all sin dar får man bort loggan?

Foto: Ordning & Reda

Skaparlust

Jag talade ju häromdagen om Ernst Kirchsteigers enkla ljuskrona. Har sedan dess fått fler ljusa idéer. Vill bland annat göra en egen version av denna designerlampa (Catarina Larsson). Anders, du som har erfarenhet, har du några tips?

Too hot

Två så olika dagar. Igår cyklade jag energiskt till stan efter jobbet och tränade Hot Yoga. Idag är jag helt borta. Var tvungen att tvinga mig upp ur sängen och nu orkar jag inte göra någonting. Jag känner mig sjuk. Jag ser två möjliga förklaringar: (1) jag drack ett glas rödvin för mycket igår, (2) jag har äntligen lyckats bli beroende av kaffe.

Mamamekko

Min mamma Maarit är visserligen duktig på att inreda men jag måste nog säga att denna mamma ändå är min favorit när det gäller inspiration. Får man säga så?

Om konsten att roa sina kollegor

Jag försökte häromdagen att få mina annars så allvarliga kollegor att skratta genom att visa dem denna bild. Istället för att skratta kontrade de med denna video. Du får tycka vad du vill, men om du tycker mer om den senare så är du inte längre min vän.

Detta med att älska

Efter ytterligare en underbar helg med Mr T älskar jag honom ännu lite mer. Igår firade vi 15 månader tillsammans (5 i Stockholm och 10 åtskilda), hör och häpna. För er som har svårt att föreställa er hur långt 15 månader faktiskt är så innebär 15 månader 6 årstidsväxlingar, 15 menstruationer, 450 Rapport 21.30-sändningar eller 15/1100 = 1,36% av Alice Timanders liv.

Det ni!

Etsy betsy teenie weenie

Etsy är en cool sajt för försäljning av handgjorda saker. De har bland annat dessa dödskallepärlor gjorda av trä. Vill som vanligt ha.

Great balls of fire

Och så ligger jag tydligen i hårdträning inför bröllopet. Min kompis Louise har skrivit ett personligt träningsprogram åt mig, så nu kommer jag inte undan. Tur att man jobbar på ett designkontor där folk tycker att det är coolt att ha stora färgglada bollar lite varstans i lokalerna. Konstigt nog är jag den enda som verkar nyttja dem.

Messyfish

Mina barn ska ha de coolaste leksakerna. Fula, androgyna dockor. Töntiga men gedigna träklossar. När andras barn försöker reta mina barn kan de kontra med: 'Min pappa är mycket snyggare än din.'

Messyfish gossedjur är helt oemotståndliga.

Helt klart värda att bli mobbad för.

Du och jag, Anders

Anders och jag har något på gång, tror jag. En liten blogg-flirt så där. Han läser min blogg och jag läser hans. Han länkar till min blogg och jag länkar till hans.

Det är precis som en scen i min favoritfilm Me and you and everyone we know: 'You poop into my butt hole and I poop into your butt hole... back and forth... forever'.

Det är nog lite oskyldigt än så länge, men jag tror flirten har potential.

Marie Hanlet

Love this photo realistic 2D website, designed for personal shopper Marie Hanlet by Steven Steel.

Foxy lady

För er som orkar. Ytterligare ett hotell jag vill bo på: Hotel Fox i Danmark. Volkswagen lät 21 konstnärer och designers inreda 61 olika rum. Väldigt stylish.

Foto: Hotel Fox

Att älska varandra

Min man-to-be gillar inte min blogg. Han gillar inte den fag-hag-aura som ligger som ett rosa flor över inläggen. För honom är en fag-hag en ful och bitter lebb som älskar bögar för att hon inte kan älska eller älskas av någon annan. Som en fjollornas Alice Timander ungefär. Jag har sagt åt honom att inte prata om saker han inte förstår sig på. Fag-hag-ness är mer komplicerat än både programmering, robotar och elektronika-musik. Men han lyssnar inte.

Han tycker dessutom inte att denna blogg visar vem jag egentligen är. Just därför tog jag idag steget att bjuda in honom som gästbloggare. Han ska få bidra med sin 'side of the story', som man säger.

Det återstår nu att se om han antar utmaningen.

Itching together

Jag vet att jag är på gränsen till att hyper-blogga men jag har så många tankar och idéer att dela med mig av. Åsa Ståhl och Kristina Lindströms projekt Syjunta (AKA Stitching together) är sika-häftigt (som vi säger här i Finland). I projektet förevigar de SMS genom att brodera dem på handdukar och tyg - precis som förr. Underbar symbios!

Foto: å plus k (Åsa Ståhl & Kristina Lindström)

Skapa mera

Och så vill jag göra gipshjärtan. Någon som har tips på var man kan hitta ännu roligare isformer? Monster kanske?

Foto: Cult design

Royal Flush

Som ni vet älskar jag kändisar. Mest av allt älskar jag kungafamiljen. Jag vet inte riktigt hur jag som socialist kan försvara denna enkelriktade kärlek men det tror jag bestämt att jag skiter i. Jag är kär.

Detta foto på Madeleine får mig att ännu mer vilja vara en Bernadotte.

Foto: Åke Håkansson

Cover-up

Och så har jag ju blivit provsminkad. Matilda är konstnärlig både med färgpensel och sminkpensel i hand.

Ernst inspirerar mig

Apropå Sommartorpet. Blev så sugen på att göra denna enkla half-in-half-ljuskrona. Lilla Ernst är så duktig och inspirerande.

Foto: SVT/Sommartorpet

Alcatraz fast i Berlin

Ett annat nästan lika coolt Berlinskt vandrarhem är Alcatraz. Vuxna som klottrar på väggarna är aldrig fel.

Ostel hostel

Det finns många coola koncepthotell i världen. Ett av de coolaste om du frågar mig är DDR-hotellet Ostel i Berlin. Mr T, take me there and you won't be disappointed.

Snygg snyggare snyggast

Det är fascinerande det här med snygga kompisar. När man umgås med dem blir det liksom tydligare än någonsin att allting faktiskt är relativt. Min kompis Maria är modell. När vi är ute och springer vet jag att killar som trots allt tittar på mig är antingen vindögda, bögar eller vindögda bögar.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig

Känns underbart att så här en dryg månad innan bröllopet få massor med finnar, utveckla allergi mot sin egen vigselring och tappa lusten till det mesta. Samtidigt som detta pågår får jag en strid ström med rapporter från vänner som åker på underbara semestrar till varmare länder. Jag försöker som alltid att motverka min benägenhet till katastroftänkande.

Tittade på Sommartorpet igår och kände mer än någonsin att jag skulle vilja att Ernst gav mig en stor värmande, oerhört tröstande kram.